Den lilla kemisten

Använd inte plast (eller något annat heller för den delen) när materialet/produkten inte tillför någon riktig nytta.

Använd inte plast (eller något annat heller för den delen) när materialet/produkten inte tillför någon riktig nytta. All onödig konsumtion är just onödig i synnerhet för miljön. Dock, när plast utgör bästa skyddet för innehållet och hjälper till så att innehållet inte förstörs/förgås, med ännu mer onödig miljöpåverkan som följd, är lösningen tämligen svår att ersätta. Och om den förutom att ”rädda” innehållet dessutom materialåtervinns så kan nog användningens miljömässiga fördelar vara uträkningsbara för en rimligt kompetent siffernisse. Att få hemskickat de nya okänsliga sommardäcken man beställt online invirade i mängder av plast, eller när en viss godistillverkare saluför en stor godispåse som innehåller ett gäng små godispåsar som innehåller ett antal små karameller, så känns kostnaden för miljön helt helt onödig. Men tar man ut det vacuumförpackade köttet eller krympfilmade gurkan ur plastförpackningen ökar risken markant att man behöver kasta dem innan de hinner användas, vilket har en större påverkan på miljön än den använda plasten.

Plast kan vanligtvis materialåtervinnas ungefär 6-8 gånger. Men då skall den ju först samlas in, sorteras, materialåtervinnas och slutligen komma ut på marknaden igen (utan att ytterligare ny olja använts som råvara innan plastens funktionalitet är till fullo uttjänt).

Idag materialåtervinns en alldeles alldeles för liten del av all plast. Mycket går direkt till förbränning/energiutvinning utan att passera Gå. Orsakerna är många och olika. Alltifrån att den inte samlas in i de kanaler som är tänkt. Eller, att den är svår att sortera och/eller materialåtervinna eller att processen och den återvunna produkten kostar för mycket jämfört med ej-återvunnen plast.

Ett sätt att ”komma runt” exempelvis sorteringsproblematiken är att inte sortera (det som idag ändå inte sorteras ut/materialåtervinns) .. utan istället återvinna all ”osorterbar” plast tillsammans genom att kemiskt konvertera den tillbaka till olja. Så slipper man bränna plast som är svår/omöjlig att sortera eller materialåtervinna. Det hade förmodligen varit bättre att materialåtervinna redan i ett tidigare steg utan att gå hela vägen tillbaka till oljan i produkten, eftersom varje steg bakåt i processen troligen kostar en del miljö (varje steg bakåt kräver ju steg framåt igen för att nå samma punkt, dvs ett steg bak blir ett steg fram medans två steg bak blir två steg fram, cha cha cha).

Men jämfört med att förbränna plast, vilket man idag som sagt gör med väldigt mycket plast, så borde den kemiska återvinningen kunna vara ett förbättrande steg. Svart plast, kombinationsmaterial/laminat, elaka innehåll, blir med kemins hjälp ett mindre hinder för att återanvända den uttömliga råvaran.

Det har börjat erbjudas förpackningar av kemiskt återvunnen plast på den europeiska marknaden. Tiden får utvisa om det, i förhållande till dagens hantering med stor andel förbränning, är en hjälpande hand i arbetet med att så lite som möjligt belasta vår miljö. Är pyrolys en del av den framtida lösningen (utöver att vara ett bra ord att känna till i Jeopardy)?

Tillbaka